Deukalions Teori & Fingerövningar v1.0
--------------------------------------------------------


 MAIL: 
 Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
 

 Maila gärna mig om du har några funderingar om det jag
 skrivit om eller om du har synpunkter eller förslag om
 förbättringar som kan göras. Även folk som vill komplet
 -tera med egna övningar får gärna maila mig med exemplar.

--------------------------------------------------------
 FÖRTEXT
--------------------------------------------------------

 Det här är några övningar jag själv skapat och lärt mig
 från andra genom åren. Dessutom ville jag göra en guide
 för folk som har speciellt problem med lill och ringfingret.
 Att öka skickligheten och styrkan i dessa fingrar.

 Du bör öva dessa övningar en gång om dagen eller varannan dag.
 Hitta de du gillar och träna det. Gå efter din egna takt.

 Stretcha gärna fingrarna efter varje övning. Varje övnings
 pass bör vara runt 30-60 minuter om dagen.

 Jag spelar klassisk gitarr, mestadels och finner att dessa
 övningar har gett mig större kontroll över fingrarna.

 Nu har jag även uppdaterat min guide med lite teoretiska
 övningar som folk förhoppningsvis kan dra lite nytta av.
 Mest om hur ackordbygge fungerar.

--------------------------------------------------------
 KAPITEL INFORMATION
--------------------------------------------------------

 1.0 Lill & Ringfinger övningar
 2.0 Lång & Pekfinger övningar
 3.0 Fingerövningar för högerhanden
 4.0 Ackord & Skalor
 9.0 Övrigt

--------------------------------------------------------
 FINGER INFORMATION
--------------------------------------------------------

 VÄNSTERHANDEN:
 i = pekfinger (index finger)
 l = långfinger (long finger)
 r = ringfinger (ring finger)
 p = lillfinger (pinky finger)

 HÖGERHANDEN:
 p = tummen
 i = pekfinger
 m = långfinger
 a = ringfinger

--------------------------------------------------------
 1.0.0 | LILL & RINGFINGER ÖVNINGAR
--------------------------------------------------------
 1.0.1 | PULL OF ÖVNING 1
--------------------------------------------------------

    p r p r p l p l p i p i
 
 E|-7-6p7p6-7-5p7p5-7-4p7p7-|
 B|-------------------------|
 G|-------------------------|
 D|-------------------------|
 A|-------------------------|
 E|-------------------------|

 Det här är en ganska lätt övning. När du förstått hur
 den fungerar, försök att spela på de andra strängarna.

--------------------------------------------------------
 1.0.2 | PULL OF ÖVNING 2
--------------------------------------------------------

    p r p p l p p i p
 
 E|-7-6p7-7-5p7-7-4p7-------|
 B|-------------------------|
 G|-------------------------|
 D|-------------------------|
 A|-------------------------|
 E|-------------------------|
 
 Lite svårare än den förra, men samma princip.
 När du kan den, klättra på strängarna med det.

--------------------------------------------------------
 1.0.3 | PULL OF ÖVNING 3
--------------------------------------------------------
 
    p i p i p i p i p i p i p i p i p i p i p i p i

 E|-7-4p7p4-----------------------------------------|
 B|---------7-4p7p4---------------------------------|
 G|-----------------7-4p7p4-------------------------|
 D|-------------------------7-4p7p4-----------------|
 A|---------------------------------7-4p7p4---------|
 E|-----------------------------------------7-4p7p4-|
 
    i p i p i p i p i p i p i p i p i p i p i p
 
 E|-------------------------------------4---4p7-----|
 B|-----------------------------4---4p7---7---------|
 G|---------------------4---4p7---7-----------------|
 D|-------------4---4p7---7-------------------------|
 A|-----4---4p7---7---------------------------------|
 E|-4p7---7-----------------------------------------|

 En övning som kanske kan kännas lite krampig efteråt.
 Så överansträng dig inte med att spela för mycket.

--------------------------------------------------------
 1.0.4 | PULL OF ÖVNING 4
--------------------------------------------------------

    p r p r p r p r p r p r p r p r p r p r p r p r
 
 E|-7-6p7p6-----------------------------------------|
 B|---------7-6p7p6---------------------------------|
 G|-----------------7-6p7p6-------------------------|
 D|-------------------------7-6p7p6-----------------|
 A|---------------------------------7-6p7p6---------|
 E|-----------------------------------------7-6p7p6-|

    r p r p r p r p r p r p r p r p r p r p r p
 
 E|-------------------------------------6---6p7-----|
 B|-----------------------------6---6p7---7---------|
 G|---------------------6---6p7---7-----------------|
 D|-------------6---6p7---7-------------------------|
 A|-----6---6p7---7---------------------------------|
 E|-6p7---7-----------------------------------------|

 Samma sak som 1.1.3 fast den här känns mer intensiv.
 och kanske lite svårare än den förra. Men väldigt bra.

--------------------------------------------------------
 1.1.1 | KOORDINATION ÖVNING 1
--------------------------------------------------------

    p r p l p i p p r p l p i p p r p l p i p
 
 E|-7-6-7-5-7-4-7-----------------------------------|
 B|---------------7-6-7-5-7-4-7---------------------|
 G|-----------------------------7-6-7-5-7-4-7-------|
 D|-------------------------------------------------|
 A|-------------------------------------------------|
 E|-------------------------------------------------|

    p r p l p i p p r p l p i p p r p l p i p
 
 E|-------------------------------------------------|
 B|-------------------------------------------------|
 G|-------------------------------------------------|
 D|-7-6-7-5-7-4-7-----------------------------------|
 A|---------------7-6-7-5-7-4-7---------------------|
 E|-----------------------------7-6-7-5-7-4-7-------|

 Den första koordination övningen. Den är rätt lätt
 för vem som helst. Kom ihåg att använda rätt fingersättning.

--------------------------------------------------------
 1.1.2 | KOORDINATION ÖVNING 2
--------------------------------------------------------

    p i p i p i p i p i p i p i p i p i p i p
   
 E|-7-----4-----------------------------------------|
 B|---4-7---7-----4---------------------------------|
 G|-----------4-7---7-----4-------------------------|
 D|-------------------4-7---7-----4-----------------|
 A|---------------------------4-7---7-----4---------|
 E|-----------------------------------4-7---7-------|

    i p i p i p i p i p i p i p i p i p i p i
   
 E|-----------------------------------7-4---4-------|
 B|---------------------------7-4---4-----7---------|
 G|-------------------7-4---4-----7-----------------|
 D|-----------7-4---4-----7-------------------------|
 A|---7-4---4-----7---------------------------------|
 E|-4-----7-----------------------------------------|


 Lär dig den här och gör den snabbt, så kommer du märka
 hur användbar den är att kunna. När du förbättras. Så testa
 att byta från pekfingret till långfingret. Kom också ihåg att
 om du byter från pek till långfingret att du ska ändra från
 4:e till 5:e bandet och så vidare. Annars får du bara kramp
 efter övningarna.

--------------------------------------------------------
 1.1.3 | KOORDINATION ÖVNING 3
--------------------------------------------------------

    p i p i p i p i p i p i p i p i p i p i p i p i
 
 E|-7-4---4---4---4---------------------------------|
 B|-----7-------7---7-4---4---4---4-----------------|
 G|---------7-----------7-------7---7-4---4---4---4-|
 D|-------------------------7-----------7-------7---|
 A|-----------------------------------------7-------|
 E|-------------------------------------------------|

    p i p i p i p i

 E|-------------------------------------------------|
 B|-------------------------------------------------|
 G|-------------------------------------------------|
 D|-7-4---4---4---4---------------------------------|
 A|-----7-------7-----------------------------------|
 E|---------7---------------------------------------|
 
 Du kanske börjat förstått hur övningarna fungerar.
 Du börjar med ett finger och så får du själv byta det.
 När du känner att du förbättras på det förra. Det blir
 så klart mer intensivt men det ger mycket resultat.

--------------------------------------------------------
 1.1.4 | KOORDINATION ÖVNING 4
--------------------------------------------------------

    p l p i p l p i p l p i p l p i
      r   r   r   r   r   r   r   r

 E|-5-----------------------------2-----------------|
 B|---3-5---------------------3---4-----------------|
 G|---4---2-5-------------2---4-5-------------------|
 D|-------4---3-5-----3---4-5-----------------------|
 A|-----------4---2---4-5---------------------------|
 E|---------------4-5-------------------------------|

 Enkel men bra. Inte bara för lill och ringfingren.

--------------------------------------------------------
 1.1.5 | KOORDINATION ÖVNING 5
--------------------------------------------------------

    p i p i p i p i p i p i
    r l r l r l r l r l r l

 E|-------------------------------------------------|
 B|-3-1-4-1-5-3-6-3-7-5-6-5-------------------------|
 G|-3-2-3-2-5-4-5-4-7-6-7-6-------------------------|
 D|-------------------------------------------------|
 A|-------------------------------------------------|
 E|-------------------------------------------------|

 Den här väldigt enkel men den kan kännas ansträngade.
 Försök att spela på andra strängar än B och G när du
 väl lärt dig den.

--------------------------------------------------------
 1.9.0 | ÖVRIGA - SPINDELN
--------------------------------------------------------

    i p i p i p i p i p i p i p i p i p i p
    r l r l r l r l r l r l r l r l r l r l

 E|-5-8-7-6-5-8-7-6-5-8-7-6-5-8-7-6-5-8-7-6----|
 B|-7-6-5-8------------------------------------|
 G|---------7-6-5-8----------------------------|
 D|-----------------7-6-5-8--------------------|
 A|-------------------------7-6-5-8------------|
 E|---------------------------------7-6-5-8----|
 
 En riktigt svår att bemästra. Gör den första delen och så
 kan du gå vidare därifrån till nästa. Du kommer definitivt
 att få mycket mer styrka i lill och pekfingret. Den kan
 vara väldigt lätt och svår på samma gång.

--------------------------------------------------------
 1.9.1 | ÖVRIGA - SPINDELN 2
--------------------------------------------------------

    p r l i p r l i p r l i p r l i p r l i

 E|-5---3-------------------------------------------|
 B|---4---2-5---3-----------------------------------|
 G|-----------4---2-5---3---------------------------|
 D|-------------------4---2-5---3-------------------|
 A|---------------------------4---2-5---3-----------|
 E|-----------------------------------4---2---------|

 Liknar den första spindeln men är något enklare att
 bemästra. Den ger mest resultat i lill och ringfingret.
 Men det känns även i de andra fingrarna.

--------------------------------------------------------
 1.9.1 | ÖVRIGA - SPINDELN 3
--------------------------------------------------------

    p r l i p r l i p r l i p r l i p r l i

 E|---4---2-----------------------------------------|
 B|-5---3-----4---2---------------------------------|
 G|---------5---3-----4---2-------------------------|
 D|-----------------5---3-----4---2-----------------|
 A|-------------------------5---3-----4---2---------|
 E|---------------------------------5---3-----------|

 Nästan likadan som den andra och den första. Det går
 att kombinera den andra med den här. Inte efter varandra
 utan mer, de första fyra tonerna från första och sen
 de första från den andra och så vidare. Ni fattar säkert.

--------------------------------------------------------
 2.0.0 | PEK & LÅNGFINGER ÖVNINGAR
--------------------------------------------------------
 2.0.1 | KOORDINATION ÖVNING 1
--------------------------------------------------------

    i p l p i p l p i p l p i p l p i p

 E|---9---9---9---9---9---9---9---9---9-------------|
 B|-6-------------------------------6---------------|
 G|-----7-----------------------7-------------------|
 D|---------6---------------6-----------------------|
 A|-------------7-------7---------------------------|
 E|-----------------6-------------------------------|

 Styrkan brukar nästan aldrig vara ett problem med just
 pek & långfingren så jag tänkte att det vore bäst med
 koordinations övningar. Den här är ganska enkel.

--------------------------------------------------------
 2.0.2 | KOORDINATION ÖVNING 2
--------------------------------------------------------

    p i p i p i p i
          l       l

 E|-8-----------------------------------------------|
 B|---5-8-------------------------------------------|
 G|---5---5-8---------------------------------------|
 D|-------6---5-8-----------------------------------|
 A|-----------5---5---------------------------------|
 E|---------------6---------------------------------|

 Kanske en dålig övning, men det är ändå en övning.

--------------------------------------------------------
 2.0.3 | KOORDINATION ÖVNING 3
--------------------------------------------------------

    i l p   i l p   i l p   i l p

 E|-7-----0-----------------------|
 B|---8-----7-----0---------------|
 G|-----9-----8-----7-----0-------|
 D|-------------9-----8-----7-----|
 A|---------------------9-----8---|
 E|-----------------------------9-|

 Den här är enkel att lära sig, men att göra den snabb
 utan att slå fel kan vara svårare än man tror.

--------------------------------------------------------
 3.0.0 | FINGERÖVNINGAR FÖR HÖGERHANDEN
--------------------------------------------------------
 3.0.1 | TREMOLO ÖVNING 1
--------------------------------------------------------

   p a m i p a m i p a m i p a m i

 |---------------------------------|
 |---------------------------------|
 |---2-2-2---2-2-2---2-2-2---2-2-2-|
 |---------3-------2-------0-------|
 |-0-------------------------------|
 |---------------------------------|

 Vill du bli snabb i fingrarna och spela tremolo? Här
 finns knepet. Det viktigaste du ska tänka på är just
 att du ska spela enligt fingersättningen ovan. Nu är
 det högerhanden som är i fokus så du ska spela som det
 står om du vill kunna bemästra tremolo. Det ska liksom
 gå runt hela tiden och rassla litegrann.

--------------------------------------------------------
 3.0.2 | TREMOLO ÖVNING 2
--------------------------------------------------------

   p a m i p a m i p a m i p a m i p a m i p a m i

 |-------------------------------------------------|
 |---5-5-5---5-5-5---5-5-5---5-5-5---5-5-5---5-5-5-|
 |-----------------5---------------5---------------|
 |---------2---------------2---------------2-------|
 |-0-----------------------------------------------|
 |-------------------------------------------------|

 Samma princip som i första.

--------------------------------------------------------
 3.1.1 | PLOCK ÖVNING 1
--------------------------------------------------------

   p i a i p i a i p a i a p a i a
       m       m     m   m   m   m

 |-----0-------1-----0---0---1---1-----------------|
 |-----1-------0-----1---1---0---0-----------------|
 |---0---0---0---0-----0-------0-------------------|
 |-------------------------------------------------|
 |-3---------------3-------------------------------|
 |---------3---------------3-----------------------|

 Den första plockövningen. Lite valsaktig plockstil.
 Sånna här enkla plock är det bra att kunna och öva på.

--------------------------------------------------------
 3.1.2 | PLOCK ÖVNING 2
--------------------------------------------------------

   p i m p i m p i p i m p i m p i

 |-------------------------------------------------|
 |-----1-----1---------1-----1---------------------|
 |---0-----0-----0---2-----2-----2-----------------|
 |-------2-----2---------2-----2-------------------|
 |-3---------------0-------------------------------|
 |-------------------------------------------------|

 Ännu en enkel men effektiv plockövning. Träna!

--------------------------------------------------------
 3.1.3 | PLOCK ÖVNING 3
--------------------------------------------------------

   p a i p a i a i p i
     m     m   m

 |-------------------------------------------------|
 |---0-----1---3-----------------------------------|
 |---0-----0---0-----------------------------------|
 |-----0-----0---0---0-----------------------------|
 |-------------------------------------------------|
 |-3-----3---------3-------------------------------|

 Ett vackert Ola Magnell komp som jag tycker är lite
 speciellt. Så jag tog med det här för de som vill lära
 sig.

--------------------------------------------------------
 3.1.1 | PLOCK ÖVNING 4
--------------------------------------------------------

   p i m p a i m p i m p a i m

 |---------0-------------3-------------------------|
 |-----1-------1-----0-------0---------------------|
 |---0-------0-----0-------0-----------------------|
 |-------2-------------0---------------------------|
 |-3-----------------------------------------------|
 |---------------3---------------------------------|

 Ett väldigt snyggt plock som låter bäst när det går
 snabbt. Öva gärna plocket med flera ackord om du vill.

--------------------------------------------------------
 4.0.0 | ACKORD & SKALOR
--------------------------------------------------------
 4.0.1 | GRUNDACKORD I DUR
--------------------------------------------------------

 Varje grundackord byggs på tre toner. Om du kollar vilka
 toner de vanligaste ackorden innehåller så märker du att
 de just består utav tre toner.

 Vi tar C som exempel. De tre tonerna för ett C-Dur ackord
 bestäms enkelt genom att välja ut specifika "nummer" i
 C-Dur skalan.

 C-Dur skalan är som följande: C D E F G A B C

 Det mest grundläggande ackorden består utav en "grundton"
 vilket i detta fall är C och därför räknar vi ut de åter-
 stående tonerna från den tonen. Grundtonen brukar kallas
 "prim" för att det betyder ett. De andra två tonerna som
 återkommer är E och G, vilket är tersen och kvinten.
 Som ni ser är det tredje och femte tonen i skalan. Därför
 heter dom just "ters" som betyder tre och kvint som är fem.

 Det är samma sak med alla grundackorden. Även moll, med
 skillnaden att man räknar ut tonerna med andra nummer
 (just på grund av att moll-skalan börjar olika).

 C-Dur ackord:

    C E G C E
 E|---------0-|
 B|-------1---|
 G|-----0-----|
 D|---2-------|
 A|-3---------|
 E|-----------|


 Om vi byter tonart till t.ex. G-Dur så är det samma princip.

 G-Dur skalan är som följande: G A B C D E F# G

 Javisst. Ni kanske undrar varför vissa toner får höjningar
 i en vanlig skala? Det ska jag förklara. Vi går tillbaka till
 C-Dur skalan och tar det därifrån.

 En vanlig C-Dur skala är som sagt:

 1 2 3/4 5 6 7/8
 C D E F G A B C
 
 En vanlig DUR-Skala blir bara en vanlig DUR-Skala om man
 spelar och tänker som följande: Det ska vara ett "helt"
 tonsteg mellan varje ton, FÖRUTOM, vid 3 och 4 tonen.
 Som ni vet är ju F direkt efter E, så därav blir det ett
 "halvt" tonsteg däremellan. Likaså är det ett "halvt"
 tonsteg mellan 7 och 8 tonen. I detta fall B och C.

 Så när vi återigen går tillbaka till G-Dur skalan så
 följer samma regler där som i C-Dur.

 Till skillnad att vi nu räknar från G-istället

 1 2 3 4 5 6 7 8
 G A B C D E F G

 Om du förstod det tidigare så förstår du säkert detta också.
 Som du ser har jag inte satt in "#" som är höjningstecknet
 framför F#. Vilket det ska vara. Mellan tredje och fjärde
 tonen är det ett "halvt" tonsteg för B och C kommer efter
 varandra. Så i detta fall måste vi bara höja F till F# för
 att göra klar skalan. Annars blir det en så kallad mixolydisk
 skala. När man återställer den sjunde tonen.

 För att sätta något slags skiljetecken på "#" och "b" (sänkning)
 tänker ju nu förklara vilka "vanliga skalor" som har höjningar.

 C-Dur (Har inga höjningar, eller sänkningar)

 Höjningar:
 1. G-Dur har en höjning (F>F#)
 2. D-Dur har två höjningar (F>F# C>C#) - märk nu att första
 höjningen återstår när man spelar i D-Dur, osv.
 3. A-Dur har tre höjningar (F>F#, C>C#, G>G#)
 4. E-Dur har fyra höjningar (F>F#, C>C#, G>G#, D>D#)
 5. B-Dur har fem höjningar (F>F#, C>C#, G>G#, D>D#, A>A#)
 6. F#-Dur har sex höjningar (F>F#, C>C#, G>G#, D>D#, A>A#, E>E#)
 7. C#-Dur har sju höjningar (F>F#, C>C#, G>G#, D>D#, A>A#, E>E#, B>B#)

 Det är lätt att dra ett skiljetecken mellan C-Dur och C#-Dur i alla fall.
 Där är alla tonerna höjda. Så det enda man måste (om man skriver i noter)
 är att sätta sju höjningstecken som förtecken och sen skriva som det vore
 i C-Dur.

 Sänkningar:
 1. F-Dur har en sänkning (B>Bb)
 2. Bess-Dur har två sänkningar (B>Bb, E>Eb)
 3. Ess-Dur har tre sänkningar (B>Bb, E>Eb, A>Ab)
 4. Ass-Dur har fyra sänkningar (B>Bb, E>Eb, A>Ab, D>Db)
 5. Dess-Dur har fem sänkningar (B>Bb, E>Eb, A>Ab, D>Db, G>Gb)
 6. Gess-Dur har sex sänkningar (B>Bb, E>Eb, A>Ab, D>Db, G>Gb, C>Cb)
 7. Cess-Dur har sju sänkningar (B>Bb, E>Eb, A>Ab, D>Db, G>Gb, C>Cb, F>Fb)

 Använd helst inte andra "namn" för dessa tonarter. Som exempel, skulle du
 skriva en låt i G#-Dur (som hellre skrivs som Ab-Dur) så får du lov att skriva
 massa onödiga dubbelhöjningar. Fast det är som sagt om du vill skriva något i noter.
 Annars spelar det inte så stor roll vad du kallar dom.

 Jag kanske gick lite över gränsen med att skriva precis alla tonarterna. Men jag
 tänkte att det skulle ge lite mer inblick i hur skalorna är uppbyggda. Om du inte
 riktigt förstår vad jag menar så sätt dig ner och skriv till exempel en E-Dur skala.
 Börja utan höjningar och sen försöker du räkna ut hur många halv och helsteg det ska
 vara för att bli en riktig "vanlig" skala. Nu har jag använt vanlig så pass länge att
 ni ska få lära er det riktiga namnet på den skalan. Den vanliga DUR-Skalan kallas
 för en "jonisk skala". Det är bra att veta.

 Här är E-Dur tonerna (lista ut vilka som ska höjas för att få de skillnaderna jag
 pratade om i stycket innan.

 1 2 3 4 5 6 7 8
 E F G A B C D E

 Om du gjort rätt så märker du att dina höjningar stämmer överens med listan av
 höjningar för E-Dur ovan. Om du inte riktigt vet vart tonerna ligger på gitarren.
 Så försök att lista ut det med hjälp av detta.


 Nu när ni förhoppningsvis har lite mer inblick över tonerna och skalorna för varje
 tonart så kanske vi kan gå vidare till det som den här delen tänkte inrikta sig på.
 Just ackord. Innan vi går vidare med färgningarna av ackorden så bör du testa dig
 med de vanligaste ackorden.

 Lista ut vart tonerna finns och vad de heter (Sänkningar, osv) i dessa ackord:
 G, D, A, E, F, Bb, Eb, Ab

 Kom ihåg. Börja med att skriva upp "en vanlig skala" och tänk dig att i de vanliga
 ackorden så ska det innehålla tre toner. Om du vill veta vilka det är i Ab-Dur
 så börja med att skriva upp en skala med grundtonen A, tänk dig sen vart de "halva
 tonerna" ska befinna sig i skalan (3>4 och 7>8) och sänk sedan så tonerna har ett
 heltsteg mellan sig förutom vid (3>4 och 7>8). Ab>Bb>C> osv...

 Använd dig av greppbrädat ovan för att sedan hitta tonerna och förhoppningsvis
 kunna lära dig det ackordet. Gör gärna fler ackord än de jag skrev att ni borde
 testa er med.

--------------------------------------------------------
 4.0.2 | GRUNDACKORD I DUR MED ENKLA FÄRGNINGAR
--------------------------------------------------------

 Alla vi som spelar något instrument har säkerligen stött på ackord som:
 7, maj7, add9, sus4, 6, men varför heter dom så och hur tar jag reda på
 vart man spelar dom?

 Om du inte gått igenom ovanstående guide så rekommenderar jag att ni gör det.
 För där ligger grunden i det jag nu ska gå igenom.

 Jag tänkte börja med att förklara skillnaden mellan ett maj7 och ett 7 ackord.
 Först skriver vi upp vanlig C-Dur skala

 1 2 3 4 5 6 7 8
 C D E F G A B C

 Som ni vet och ser så finns det inga sänkningar eller höjningar i den skalan.
 Den största skillnaden mellan 7 och maj7 är just att de definerar deras "storlek"
 Maj står för major, som alla vi vet betyder "stor", men även annat också. Men i
 detta fall betyder det i alla fall en "stor sjua". Så om vi nu vill spela oss ett
 Cmaj7 ackord. Hur gör vi då? Det säger ju säg självt att den vill ha ett C-Dur
 ackord med den stora sjuan i sig. Eller hur?

 På så vis blir ett Cmaj7 ackord följande:

    C E G B E
 E|---------0-|
 B|-------0---|
 G|-----0-----|
 D|---2-------|
 A|-3---------|
 E|-----------|

 Det var väl enkelt att begripa sig på? Det är samma sak om du skriver ett annat
 ackord. Ta D-Dur till exempel. Nu vill vi ha den stora "sjuan" med för att få
 ett maj7 ackord. Därav byter vi ut D till C# och voila, ett Dmaj7 ackord.

          1 2 3  4 5 6 7  8
 D-Dur skalan: D E F# G A B C# D

 D:           Dmaj7:

    D A D F#      D A C#F#
 E|-------2-|  E|-------2-|
 B|-----3---|  B|-----2---|
 G|---2-----|  G|---2-----|
 D|-0-------|  D|-0-------|
 A|---------|  A|---------|
 E|---------|  E|---------|

 Som redan bekräftat är skillnaden storleken i skalan. Den stora "sjuan" är med
 i skalan från början. Det finns flera av varje, som jag inte gått in på. Med det
 menar jag att det finns små och stora treor, alltså små och stora terser. Det är
 det som avgör om det på så vis är moll eller DUR. En liten ters, en sänkt trea
 är alltså ett moll och stor trea (ters) är ett DUR ackord.

 Vad är då skillnaden mellan maj7 och 7? Jo. Om vi nu direkt skulle försöka att
 spela ett C7 ackord istället för ett Cmaj7 så tänker vi som så, att vi återställer
 (ni som spelat noter har säkert sett det tecknet i era stycken) sjuan så det blir
 en "liten" sjua.

 Detta blir alltså ett C7 ackord. Där den sjunde tonen i C-Dur skalan har återställts.
 Oavsett vilken tonart du spelar i så är det samma princip.

    C E Bb C
 E|-----------|
 B|--------1--|
 G|-----3-----|
 D|---2-------|
 A|-3---------|
 E|-----------|

 Om vi säger att du skulle  hitta en låt som går i C-Dur men helt 
 plötsligt står det "D7", vad gör du då? Eftersom i C-Dur finns inte 
 D7 med om du inte höjer tonerna eller byter skala. Om du då ska 
 räkna ut hur du spelar ett D7 så tänker du utifrån D-Dur skalan fast 
 du är i C-Dur och spelar. Så då blir tonerna som följande för ett D7 
 ackord: D A C(lilla sjuan) F# Ja, F# är inte med i joniska C-Dur skalan. 
 Men det finns gott om musik som höjer och sänker toner utöver skalan så 
 var inte oroliga. Det händer.

 Jag hoppas du nu har en liten större inblick i vad som skiljer ett 
 maj7 och ett 7 ackord. För att vara säker, testa dig själv med att 
 använda dig av "greppbrädet" som överblick för tonerna och leta reda 
 på följande ackord (och tänk dig vilka toner de innehåller): E7 Amaj7 Gmaj7 Bb7

 Något jag inte har gått igenom är, när ni spelar ett ackord som 
 t.ex. E7 så behöver det inte nödvändigtvis följa den ramen att bara 
 tre toner ska vara inblandade. I ett färgat ackord som E7 så ska ju 
 även basen vara med som är E och alla andra toner. Det enda man behöver 
 tänka på är att man behöver de tre huvudtonerna och i färgningen ska 
 även D vara med (om vi håller oss till E7).

 Vi hoppar snabbt och drastiskt över till nästa steg.
 När jag nu gått igenom de stora skillnaderna mellan maj7 och 7 ackord 
 borde det vara lättare att förstå det jag nu ska gå igenom. Det finns 
 vissa underliga ackord som t.ex. "add9" Det säger sig nästan självt 
 vad det vill. Det vill lägga till en nioende ton. Men då tänker säkert 
 ni - jag har ju inte sagt något om en nioende ton. Nej, men nu kommer
 vi till det. Som alla vet så är den åttonde tonen i en skala kallad 
 "oktav". Den nioende tonen kallas "nona" (tror jag det stavas) Det är 
 bara att tänka ett helt tonsteg (C-D) upp från grundtonen.

 Alltså blir ett Cadd9:

    C E G D E
 E|---------0-|
 B|-------3---|
 G|-----0-----|
 D|---2-------|
 A|-3---------|
 E|-----------|

 Märk väl. Det handlar bara om att vi ska tänka oss att skalan fortsätter 
 efter att vi gått runt ett varv och så kommer vi till den nioende tonen 
 så småningom. Om vi nu "lägger till" (add) 9an så får vi ett add9 ackord. 
 I det här fallet får vi ett vackert Cadd9. Samma sak med alla andra 
 DUR-ackord som heter add9 i slutet. Du lägger till den som kommer efter 
 att skalan "tagit slut". Så får du till det ackordet. Det finns även 
 varianter då du sänker tersen (tredje tonen) ett helt tonsteg. Ungefär så här:

    C D G C E
 E|---------0-|
 B|-------1---|
 G|-----0-----|
 D|---0-------|
 A|-3---------|
 E|-----------|

 Det klingar inte lika vackert som den högre 9an men det är samma ackord.
 
 Då tänker jag bara gå igenom de sista två ackord-typen jag hade tänkt 
 att ta ihop för den här gången. Det är sus4 och 6 ackord. Som förut så 
 definerar numret vilken ton i skalan som ska inkluderas. Vi börjar med sus4 i C-Dur.

    C F G C F
 E|---------1-|
 B|-------1---|
 G|-----0-----|
 D|---3-------|
 A|-3---------|
 E|-----------|

 Alla minns C-Dur skalan? Bra. C D E F G A B C. Räkna då ut vilken ton 
 i C-Dur skalan som kommer "fyra". Just precis. Det är den så kallade 
 "kvarten". Du behöver den för att få ett vackert litet sus4 ackord. Förhoppningsvis 
 behöver jag inte förklara mig mer om hur ackorden är uppbyggda. Som ni ser på 
 tabben ovanför så höjer jag både E till F på två ställen. Det behövs nästan inte.
 Det låter faktiskt snyggare om man bara höjer första tersen till en kvart.
 
 Så, om jag skulle fråga dig - hur spelar man ett Gsus4 ackord? Och vilken ton 
 är det som avgör om det är ett sus4 ackord. Har du då ett svar till det? Testa 
 dig själv med flera ackord och se om du begriper dig på det.

 Det handlar rakt av att du höjer den tredje tonen i C-Dur ackordet till den 
 fjärde tonen.

 Nu till det sista steget av ackorden. 6 ackorden. Ja, det finns sånna också. 
 Då kommer ni säkert fråga så småningom, finns det 5 ackord? Nja, man brukar ju 
 faktiskt kalla ackord som "endast" och då menar jag "endast" innehåller de tre 
 huvudtonerna i ackordet för t.ex. "C5". Det som även kan kallas för rockackord 
 eller riktigt sagt "kvintackord" (kvint=5:e tonen)

 Hur som helst, så pratade vi om sex nu. Nej, jag menade inte så. Ett 6 ackord är 
 återigen och ännu återigen ett ackord med den sjätte tonen inblandad i ackordet.
 Innan du läser vidare, vilken är den sjätte tonen i C-Dur skalan?

 Hade du rätt om jag säger att det var tonen a? Just precis. Vissa ackord som 
 t.ex. C6 förlorar sin "kvint" (5:e tonen) när man spelar just ett C6 ackord 
 medan andra inte. Det är egentligen ingenting man behöver tänka på, så länge 
 man får med tonerna som man borde. Det handlar väl egentligen om att man byter 
 ut kvinten mot en sexa, fastän vissa ackord har kvar den där kvinten
 ändå. Som G6 har kvar sitt "D" samtidigt som sjätte tonen är med (E).

 Ett C6 ackord ser då helt enkelt ut som följande:

    C E A C E
 E|---------0-|
 B|-------1---|
 G|-----2-----|
 D|---2-------|
 A|-3---------|
 E|-----------|

 Så kan du på så vis lista ut hur man tar ett: G6, Bb6? Det är enkelt. För 
 er som vill ha mer koll på hur alla grundliga ackord tas i maj7, 7, add9, 
 6 så finns det lite listor längs ner.

 Mer än så hade jag faktiskt inte tänkt gå igenom. Jag tänkte gå igenom 
Moll-varianten av ackorden men det är samma princip. Bara att man ska tänka 
lite tidigare. Du fattar vad jag menar om du bara läser vidare.

--------------------------------------------------------
 4.0.3 | SKALOR I DUR & MOLL
--------------------------------------------------------

 Japp. Innan jag går vidare med moll-ackord tänkte jag berätta mer om 
 skillnaderna mellan ett antal olika skalor.

 Ni har redan lärt er den "joniska" (vanliga DUR skalan) men jag drar 
 den återigen.

 JONISK SKALA I C-DUR

    C D E F G A B C
 E|-----------------|
 B|-------------0-1-|
 G|---------0-2-----|
 D|---0-2-3---------|
 A|-3---------------|
 E|-----------------|

 Kom ihåg att i en vanlig jonisk skala så ska det vara ett halvt tonsteg 
 mellan 3-4 tonen och 7-8 tonen.

 MIXOLYDISK SKALA I C-DUR

    C D E F G A Bb C
 E|------------------|
 B|----------------1-|
 G|---------0-2-3----|
 D|---0-2-3----------|
 A|-3----------------|
 E|------------------|

 Här är den vackra mixolydiska skalan i C-Dur. I C-Dur är ju vanligtvis B 
 sjunde tonen, eftersom den kommer direkt innan C. Men grejen med den mixolydiska 
 skalan är att man sänker den sjunde tonen ett halvsteg och får på så vis en 
 mixolydisk skala. Alltså du byter ut stora sjuan mot lilla sjuan. Got it? Good.

 DORISKA SKALAN I C-DUR

    C D E F# G A B C
 E|------------------|
 B|--------------0-1-|
 G|----------0-2-----|
 D|---0-2-4----------|
 A|-3----------------|
 E|------------------|

 Den doriska skalan. Om den som kan lite om "funktionsanalys" så är det nästan 
 som man börjar på kvarten i den "dominanta" skalan. Dominantens till C-Dur är 
 ju för dom som vet G-Dur (varför kommer jag säkert skriva senare någon gång) 
 och kvarten i G-Dur är C, och resten av skalan ser ju likadan ut som G-Dur med 
 den höjda kvarten i C-Dur. Den brukar kallas "överstigande kvart" eller 
 "understigande kvint". För de som är intresserade. Det definerar den doriska 
 skalan. Man höjer helt enkelt kvarten, fjärde tonen.

 AEOLISKA SKALAN I A-Moll

    A B C D E F G A
 E|-----------------|
 B|-----------------|
 G|-------------0-2-|
 D|-------0-2-3-----|
 A|-0-2-3-----------|
 E|-----------------|

 Den aeoliska skalan är den som brukas heta "vanlig moll-skala". Som du ser har 
 A-moll skalan precis samma toner som C-Dur har. Det är för att dom är släkt med 
 varandra. Varje DUR-skala har en moll skala. Allt du behöver tänka på är att du 
 börjar tre "halvtoner" ner från DUR-Skalan för att hitta den parallella moll skalan. 
 Alltså tänk dig C-Dur. Gå då tre toner ner från C till A. C-B-Bb-(A). Där har du 
 parallellen. Du börjar istället på A och går samma väg upp tills du kommer till A 
 igen. Då har du fått din moll skala. Mer om det i nästa del. Den aeoliska skalan 
 är så enkel. Tänk på en tonart, säg E-moll. Vilken parallell DUR-skala har den 
 tror du? Jo, då tänker du som sagt tre halvtoner uppåt och kommer då tilll....? 
 Just precis. Du kommer då till G-Dur. Därav gör du samma sak som du ser i A-moll. 
 Och som du redan vet så är det en höjning i G-Dur och det är samma sak med Em bara 
 att de "halva tonstegen" hamnar på olika ställen. Mer om det i nästa som sagt.

 MELODISKA SKALAN i A-Moll

    A B C D E F G# A
 E|------------------|
 B|------------------|
 G|-------------1--2-|
 D|-------0-2-3------|
 A|-0-2-3------------|
 E|------------------|

 Vem har inte mött på den där vackra klingande melodiska moll-skalan? Kanske omedvetet 
eller kanske inte. Hur som helst så handlar det om att man höjer den "lilla" sjuan i 
moll-skalan till en stor sjua och får då en melodisk moll skala.

--------------------------------------------------------
 4.0.4 | GRUNDACKORD I MOLL
--------------------------------------------------------

 Egentligen tänker jag inte gå igenom så mycket om färgningar i moll. Det borde säga 
 sig självt efter att du läst delen om Dur. Eftersom samma princip gäller nästan här. 
 Är det ett Am6 du vill ha så behöver du bara tänka dig sjätte tonen från A. 
 Alltså ett F#.

 Det jag tänkte gå igenom är just vad skillnaden är mellan DUR och Moll skalan. Vad är 
 då skillnaden? Vi tar A-moll som exempel eftersom det är parallellen till C-Dur som 
 jag använt mest.

 1 2 3 4 5 6 7 8
 A B C D E F G A

 Den egentliga skillnaden är faktiskt inte stor. Du lärde dig att det ska vara ett 
 "halvsteg" mellan 3 och 4 tonen och ett halvsteg mellan 7 och 8 tonen i vanliga joniska 
 DUR-Skalan. Samma sak gäller moll-skalor och beräkning på ackorden. Nu, i moll, så ska 
 de halva tonstegen ligga mellan 2 och 3:e tonen. Sam mellan 5 och 6 tonen. Det är 
 ju samma toner som i C-Dur, bara att de har andra siffror då. Lättfattat, eller hur?

 Jag behöver inte skriva upp skalan. Den kan ni lista ut hur ni spelar med hjälp av 
 kapitlet före detta.

 Så om ni ska spela ett Am7 ackord så behöver ni bara lägga till en G-ton. Vill ni 
 spela ett Ammaj7 så behöver ni bara lägga till ett G#. Ja, i moll skalorna så är lilla 
 sjuan med. Det vill säga "G" i A-moll. Och vill ni ha ett Am6 som tidigare sagt behöver 
 ni bara tänka tonen under lilla sjuan (G-F#) där har ni sjätte tonen. Den är heller 
 inte med i skalan. Det ackordet brukar oftast förekomma i just den doriska skalan. 
 Fast då är vi ju i DUR igen.

--------------------------------------------------------
 9.0.0 | ÖVRIGT
--------------------------------------------------------
 9.0.1 | LÄNKAR FÖR ACKORD
--------------------------------------------------------

 http://www.chordfind.com
 En enkel och bra sida som även visar hur du spelar ackordet.
 Du kan även skriva in toner för att kolla om det är ett ackord. 

Skriven av: Deukalion
Mail: deukalion666@hotmail.com

Kommentarer (0)

RSS för kommentarer